Back on track, or?
Hejsan alla fina läsare! Kikade in idag och såg att jag fortfarande har läsare? Stämmer det? Nån kommentar? Jag funderar på att starta en ny novell, men det skulle vara roligare om vi var två? Right? Så om du skulle vilja skriva med mig, kommentera! Så återkommer jag. Kram på er alla! Tack för ert tålamod! :D
Här har ni snyggingarna ifrån Vampire Diaries, sötnosen längst ner till höger är min favorit.
-Bloggpaus-
Ledsen att göra en besvikna, men just nu är mitt liv skit. Hoppas ni mår toppen för jag är nere på botten, jag uppdaterar väl snart, måste bara fixa allt först. Ni är bäst !
Kram, vi hörs! Kallar det en ''bloggpaus''
Kapitel 7, Justin like me, more than a friend.
Jessica hade precis gått till Chaz igen, hon hade varit med honom hela dagen. Fast för nån timme sedan kom hon hem för att umgås lite med mig. Det skulle verkligen inte dörja tills dom blev ihop, hon är galen i honom. Min mobil pep till, jag läste på displayen ''Justin''. Jag öppnade meddelandet, ''Hej Clara. Du har nog redan fattat. Jag gillar dig, mer än som en vän. Jag har ingen anning om känner samma, du kanske tycker att jag är feg som säger det här via sms. Vi kan väl ses imorgon? Kram Justin.'' Äntligen erkände han, jag vet inte vad jag tycker. Eller jo det är klart jag gör. Men jag behöver tid att tänka, Justin är ju super snygg, gullig och allt. Fast som alltid så kan jag inte bestämma mig. Jag började skriva ett sms, men suddade ut, skrev, suddade osv. Tillslut kom jag fram till ett bra sms
''Hej Justin. Jo, jag har märkt en del ;) Jag måste verkligen fundera, ett steg i taget, right? Klart vi kan ses imorgon. Vi ses! Kram. '' Jag fick snabbt ett svar. ''Jag är inte så bra på att dölja saker, haha! Klart du går, yes, ett steg i taget. Bra, då säger vi det då! Kram''. Jag la undan mobilen med ett leende på mina läppar. Om två timmar skulle Jessi komma igen, alltså vid halv elva. Jag hörde musik ifrån Emil's rum, så jag tog och gick in till honom.
Oh yes! Kapitel 7 ute! Kommentera nu vad ni tyckte. Vad tror ni hon svarar? Det får ni reda på i nästa kapitel, ju mer ni kommenterar desto snabbare kommer kapitlet! Annars har jag en sak att säga; Uppdateringen kommer inte bli på topp dom kommande veckorna!
''Hej Justin. Jo, jag har märkt en del ;) Jag måste verkligen fundera, ett steg i taget, right? Klart vi kan ses imorgon. Vi ses! Kram. '' Jag fick snabbt ett svar. ''Jag är inte så bra på att dölja saker, haha! Klart du går, yes, ett steg i taget. Bra, då säger vi det då! Kram''. Jag la undan mobilen med ett leende på mina läppar. Om två timmar skulle Jessi komma igen, alltså vid halv elva. Jag hörde musik ifrån Emil's rum, så jag tog och gick in till honom.
Det jag inte visste var att han också hade någon att vara med, i hans knä satt en tjej.
-Eh hej. Sorry att jag störde, men skulle bara snacka med dig Emil. Sa jag.
-Hej, du måste vara Clara. Sa tjejen.
-Ja, det är jag. Och du är hans tjej? Sa jag försiktigt.
-Precis, Isabella heter jag, kalla mig Bella istället.
-Okej. Jag går nog ner istället. Vi ses väl. Emil gav mig en irreterad blick, antagligen att jag hade stört dom. Jaha nu var man verkligen dissad, Jessi och Chaz, Bella och Emil. Fast snart har jag kanske Justin. Såfort jag tänkte Justin blev jag glad, jag blev lycklig. Det måste betyda något speciellt.
Jag gick ner till köket där mormor och Emelie satt.
-Hur har eran dag varit? Frågade jag
-Bra, har träffat Diana idag. Emelie har varit med med Mike, sa mormor.
-Vad kul. Emil har skaffat tjej, någon ni lagt märke till?
-Han har snackat om henne hela gårdagen, när du var med Justin och de andra. Föresten när åker Jessica hem?
-Imorgon faktiskt, förlåt om hon har stört.
-Det har hon verkligen inte, du verkar föresten ha träffat flera vänner här.
-Ja, Chaz, Ryan och Justin. Föresten Emelie när ska du flytta hem igen?
-Vad kul att du känner dig hemma här, det här är ditt nya hem gumman. Imorgon så åker hon hem också.
Jag nickade och gick sedan upp till mitt rum.
Det knackade på dörren och Jessicas huvud stack in. Jag skrattade och hon satte sig på sängen. Jag berättade om vad Justin skrivit, hon log och var glad för min skull. Det hade inte hänt något nytt om henne och Chaz, utan bara att dom skulle på dejt imorgon.
På morgon vaknade jag av att Jessica hade gjort frukost till mig, hon hade nog lite dåligt samvete för att hon bara är med Chaz och inte med mig.
-Jessi, jag vet att du gillar Chaz. Snälla du behöver inte ha dåligt samvete, haha. Sa jag.
-Jaja. Jag kom hit för att vara med dig, imorgon åker jag hem. Sa hon. Juste, imorgon åker hon hem, till Markham.
-Fast du kommer väl och hälsar på?
-Självklart, lycka till med Justin.
Jag skrattade och åt upp min frukost. Jessi skulle till Chaz redan nu, jag klädde på mig shorts och ett linne. Det var dags att träffa Justin nu.
Jag satt vid en park, vi skulle ses här. På långt håll såg jag Justin komma. Han bärde svarta byxor, en lila tröja och svarta skor. Jag började gå mot honom, jag såg att han log och mitt leende var lika stort.
-Hej Justin. Sa jag och han omfamnade mig.
-Tja Clara. Svarade han.
-Vad ska vi hitta på? Ta en fika? Sa Justin.
-Självklart.
Vi började gå mot ett fik och när vi kom fram tog vi varsin kaka och varm choklad.
-Jo, du Justin. Jag har tänkt mycket på det du skrev igår.
Han kollade upp och såg hoppfull ut.
-Du är super snygg, super fin, snäll, gullig, omtänksam, rolig och allt som en bra kille ska var. Det är då jag har kommit fram till mitt beslut, jag har bestämt mig.
Oh yes! Kapitel 7 ute! Kommentera nu vad ni tyckte. Vad tror ni hon svarar? Det får ni reda på i nästa kapitel, ju mer ni kommenterar desto snabbare kommer kapitlet! Annars har jag en sak att säga; Uppdateringen kommer inte bli på topp dom kommande veckorna!
Kram skriver sen !
Kapitel 6, The message
Vi vaknade av att Chaz fick ett sms, när han började läsa bildades ett leende på hans läppar. Jag fattade på en gång att det var ifrån Jessica. Idag skulle jag till en Studio och checka saker med Scooter. Chaz packade ina grejer och gick sedan iväg. Jag gick och tog en snabb dusch, jag valde sedan kläder. Det blev en blå hoddie, jeans och ett par svarta supras.
Jag parkerade utanför studion och såg att Scooter redan var där. Jag gick in igenom dörren och där satt Scooter och väntade.
-Tja grabben. Läget? Sa han.
-Bara bra, du själv? Svarade jag honom och gav han ett leende.
-Hyfsat bra.
Vi gick in i själva studion och Scooter räckte mig ett papper. Det var en låt, den hette Be you girl.
Jag fastnade direkt för första text raden Belive in your self, try not to be anybody else. Den var ägnad åt mina fans, men jag kände igen mig som tusan. Då gick det upp för mig, Clara ska bli min, vad som än krävs.
Hela dagen spenderades i studion, på något sätt så hade fansen fått reda på att jag var här. Så utanför, runt min mobil stod flera stycken tjejer, Kenny, min livvakt var oturligt nog i USA. Jag hade ju semester, så det var menningen att jag skulle ta det lugnt, alltså inte behöva honom. Scooter erbjöd sig att gå ut först, vilken jag tyckte var en bra idé. Såfort han öppnade dörren började alla skrika. Han stängde dörren igen och vände sig mot mig.
-Vi har ett problem, jag tror inte dom nöjer sig med autografer, utan dom vill ta med dig hem. Sa Scooter.
Jag suckade, men började sedan skratta. Jag öppnade dörren innan Scooter hann stoppa mig.
-Hej allihopa! Skrek jag.
Tjejerna blev som galna, hon som stod längst fram kollade i mina ögon som jag vore gudomlig. Jag började tränga mig förbi och av någon konstig anledning så backade fansen undan. Jag blinkade åt en tjej och det såg nästan ut som om hon skulle svimma. Jag öppnade min bil dörr och satte mig i sätet, för säkerhetsskull tog jag och låste bilen. Scooter hade nu också kommit ut och vi både körde iväg.
När jag kom innan för dörren möttes jag av mamma. Hon hade världens största leende på läpparna, jag förstod inte vad det var förens hon började prata.
-Justin du är nominerad till i flera kateogirer i Billboard Awards, kan du fatta? Sa hon glatt.
-Du skojar? Hur många? Sa jag och jag blev genast glad.
-Jag tror det var 5 stycken. Alla fansen är helt galna.
Jag skickade snabbt ett sms till Scooter och nyheten, han blev lika glad han och jag loggade snabbt in på twitter.
Billboard here I come, thanks for all support, love you all! <3 Och tryckte på skicka. Nu kan alla i hela världen se min glädje. Jag tänker sällan på hur lyckligt lottad jag är, hur mycket stöd jag får av alla mina fans. Fast jag gör ju låten nu, som är tillägnad mina underbara fans. Det var dom som gör så att jag kan fortsätta, att jag kan göra det jag vill. Jag har haters, men dom älskar jag på något sätt också. Dom lägger ner tid på en kille som mig, så på något sätt är jag intressant för dom. Hela kvällen spenderades med att sitta och svara på massa fans, följa dom tillbaka. Det är också en tanke som slagit mig, det tar några sekunder att följa ett fan. Det gör deras dag, för en del betyder det hela världen genom att jag trycker på en knapp, en liten knapp. Jag borde ta och göra det oftare.Jag kom och tänka på Clara, jag skulle ju skicka ett sms och det var lika bra att göra det nu, nu skulle det ske.
Kort kapitel, yes iknow! Men nästa kapitel kommer det hända saker, hoppas ni gillar detta kapitel. Kommentera ?
Kapitel 5, She's coming!
Tåget rullade in på stationen, jag var extremt ivrig efter att få träffa Jessica, min allra bästa vän, min syster. Det var alla möjliga olika människor som klev av tåget, men Jessi utmärker sig alltid. Hon hade sin rosa mjukisdress, solglasögon, även fast det var molning och regnit.
-Jessica! Skrek jag och hon kollade åt mig håll och vi började springa mot varandra.
Hon kastade sig i min famn och jag märkte att vi fick blickar ifrån alla möjliga håll. Vi stod och kramades ett långt tag, sedan började vi gå ut till bilen, där killarna satt.
-Alla 3 hade tjatat om att få följa med. Så här har du dom, Chaz är killen där fram. Sa jag.
-Haha, du verkar ha det bra här. Jag har googlat på honom, ahah. Svarade hon.
-Superbra, haha Jessi.
Jag öppnade dörren och alla ögon var på Jessica. Ryan satt här bak med oss.
-Ja killar, här har ni skönheten i egen hög person. Fast tydligen har killen framför mig paxat henne. Sa jag.
Jessica sparkade till mig, jag bara flinade åt henne.
-Tja, sa alla killar samtidigt. Efter det började Justin köra, det tog en halvtimme här ifrån till Justin.
-Hur är läget i Markham då? Sa jag till Jessi.
-Somvanligt, lite fester, fast det händer typ inget annars. Föresten så var Daniel och frågade efter dig igår, haha du skulle sett hans min när jag berättade att du flyttat.
-Åh, usch inte Daniel. Det har gått två år, men har man problem så har man.
Vi snackade hela resan om allt möjligt, jag såg att Jessicas och Chaz's bickar mötte varandra flera gånger. Jag fick däremot flera blickar ifrån Justin, jag vet inte vad det betydde. På nåt sett fick jag för mig att Justin tyckte om mig, mer än som en vän.
Vi stannade utanför Justin's hus. När vi steg ur bilen möttes min och Chaz blick än en gång. Mitt leende blev större än vanligt.
-Vi har ju inte hälsat på riktigt, Chaz heter jag. Sa han och log.
-Haha, Jessi. Svarade jag.
Vi båda började skratta men blev snabbt avbrutna av Clara.
-Kom då, eller ska ni stå här hela dagen ? Sa Clara och började gå.
Justin's hus var stort, när vi kom innanför dörren hördes inga röster, så jag antar att vi var själv hemma. Justin såg inte alls lika glad ut som på alla bilder och videos jag sett honom på. Fast när han kollade åt Claras håll log han lite, jag förstod direkt att det inte bara var Chaz och jag som hade fattat tycke för någon. Jag vet att det här har gått snabbt, men Chaz verkade vara en underbar kille, eller det intryck jag fått var han en underbar kille.
-Vad säger ni, ska vi ta och köra Sanning och Konsekvens? Sa Ryan.
-Absolut, om ni andra vill. Fast får jag snälla bara gå och byta om? Sa jag.
Ryan nickade som svar. Jag gick iväg in till badrummet och hade ett par jeans och en magtröja som jag bytte om till. När jag gick ut och kom till vardagsrummet satt alla i en ring. Och Chaz ögon var direkt på mig, jag gav ifrån mig ett svagt skratt.
Vi hade nu kört sanning och konsikvens i en halvtimme, jag hade fått reda på massa roliga saker. Den hamnade på mig, jag valde konsekvens.
-Kyss Chaz, sa Clara.
Jag kröp fram till Chaz, jag sträckte lite på mig och våra läppar möttes, det kändes som hela världen stannade, som om jag var i paradiset. Chaz verkade känna likadant.
-Okejokej, ni kan sluta nu. Sa Clara och Justin, Ryan och Clara började garva.
Både jag och Chaz rodnade ordentligt. Vi fortsatte köra och det blev pussar och sanningar hit och dit. Klockan närmade sig nu sju så jag och Clara var tvugna att gå.
-Hejdå sötnos, viskade Chaz i mitt öra. Han blinkade till mig och jag stod där och log som ett flin.
Dörren stängdes bakom oss och efter kanske fem meter började Clara ställa massvis med frågor.
-Du och Chaz, ni är som gjorda för varandra.
-Jag vet, han är seriöst underbar. Vi träffar dom imorgon med va?
-Självklart, eller åtminstonde Chaz. Jag har alltid rätt om vilka som passar ihop. Sa Clara stolt.
-Jadu, men jag ser verkligen vem som gillar dig.
-Justin?
-Ja, han verkar verkligen vara galen i dig, har du inte märkt det?
-Jo, nej. Eller alltså visst han har väl visat lite extra fast samtidigt är han så tyst, så blyg verkligen inte vad jag trodde om honom. På middagen här om dagen var han glad, utåtriktad, stilig och allt sånt där. Han har sjunkit till någon annan nivå.
Hela kvällen hade Chaz snackat om Jessica, hon var riktigt trevlig. Vänskapen mellan Jessica och Clara var så stark så ingen skulle kunna bryta den. Ryan hade gått några minuter efter att tjejerna hade gått, så Chaz och jag hade varit själva. Mina tankar gick bara åt Clara, hon är seriöst världens snyggaste. Jag tror hon fattar mina känslor, fast hon verkar inte vara intresserad. Chaz säger bara att jag ska snacka med henne, men det modet har jag inte inför henne. Om jag bara fick säga de orden, skulle jag bli mig själv igen.
-Justin vet du vad vi tar och gör, vi tar och nördar x-box och så glömmer vi tjejerna ett tag. Du vet om två veckor, då ska du ut i världen igen och underhålla dina fans. Sa Chaz.
Juste fan, snart ska jag träffa alla fans. Det finns tusen tjejer som skulle göra allt för mig, men tjejen jag gillar verkar inte gilla mig mer än en vän. Jag skulle alltså inte träffa Clara på en månad då, 30 dagar.
Vi gjorde som Chaz sa och började spela x-box hela natten. När klockan visade halv fem slocknade vi med kontrollerna i knäna.
Vad tycker ni? Har nåt skrivar glöd i mina fingrar just nu, så det blir kanske nåt mer snart. Nästa kapitet ägnas åt Justin, så bara Justin, Justin Bieber! You like?
Vad tycker ni? Har nåt skrivar glöd i mina fingrar just nu, så det blir kanske nåt mer snart. Nästa kapitet ägnas åt Justin, så bara Justin, Justin Bieber! You like?
Kram! :D
Kapitel 4, Chazi and Ryani.
Jag drog på min skorna och tog en tjocktröja med mig.
-Hejdå, jag går ut en sväng. Jag nås på mobilen. Skrek jag. Innan jag smällde igen dörren.
Jag hade bestämt mig för att ta en promenad, jag satte i hörlurarna i öronen och musiken började spelas. Mina tankar gick direkt till igår kväll, Justin Bieber hade varit hemma hos mig. Jag är inget fan direkt, men hans musik är bra. Jag började se en park, det var två små barn som lekte i den, två små flickor, taknarna fick mig att gå till Jessi.
Jag började knappa in ett sms ''Hej sweetie, här i Stratford är läget bra. Igår var Justin Bieber på middag hos mig, jag skojar inte. Hoppas allt är bra med dig, saknar dig i massor. Vi ses snart va? Puss. ''
''Halloj tjejen, Justin Bieber? Du skojar ? Allt är bra med mig, saknar dig med gumsen. Puss. Klart vi ses'' Fick jag som svar.
''Tro vad du vill, men jag snackar sanning, promise! Puss''. Skickade jag tillbaka och la ner mobilen.
-Clara, Clara, hörde jag någon ropa. Jag vände mig om och såg Justin gå där med två killar. ¨
Jag vinkade tillbaka och Justin kom småspringades till mig.
-Hej Clara, läget? Sa han och gav mig en kram.
-Bara bra, själv? Sa jag.
-Great, inte rädd sen igår? Sa Justin och blinkade.
-Nejdå, sa jag och log. Nu hade hans två kompisar kommit ikapp honom.
Han presenterade dom som Chaz och Ryan, jag såg direkt att Chaz och Jessica skulle passa ihop.
Jag hälsade på båda. Efter bara några minuter bestämde vi för att sticka hem till Justin, jag skickade ett snabbt sms till Emelie ''Sticker hem till Justin, kommer hem ikväll typ''.
Jag fick ett okej tillbaka. Vi hade nu gått i tio minuter och Justin sa att vi gått halva vägen . Jag gick bredvid Justin, undertiden hade det kommit fram några fans, dock inga livliga utan bara några som frågat om autograf.
Vi hade nu varit hemma hos Justin i två timmar, killarna hade en riktigt bra humor, eller väldigt dålig humor faktiskt. Fast man skrattar åt allt dom säger, iallafall vad Chaz säger.
-Grabbar, vilken skola går ni i? Sa jag.
-Centralea school, du ska börja där, punkt slut. Sa Ryan.
-Om jag kommer in, så visst. Det är Torsdag idag, så vad säger ni? Ska jag ringa hit Jessi så stannar hon över helgen?
-Självklart, jag längtar redan efter att träffa henne, sa Chaz.
-Great!
Jag slog hennes nummer och efter några signaler svarade hon. ''Hej Clara, har du kul med boysen?'' Sa hon ''Självklart, snälla kan du komma hit imorgon, killarna vill verkligen träffa dig, specielt Chaz. Och jag dör snart, jag lovar.'' Sa jag och gjorde tummen upp mot killarna, Justin log mot mig. ''Absolut, är Chaz snygg?'' ''Ja, Chaz är väl snygg, han liknar lite Liam i skolan du vet, fast Chaz är väl steget vassare. Du fattar'' Sa jag och gav Chaz en blinking. ''Åh herre, han måste se gudomling ut, haha. Men jag checkar med mina föräldrar och så hörs vi senare, jag bor hos dig va?'' ''Absolut tjejen, bra vi hörs! Puss på dig gullet.'' ''Puss'' Avslutade Jessica med och la på luren.
-Så Chaz, nu dröjer det inte länge. Men ha inte höga förväntningar, hon är lite svår. Han kanska inte ens har intresse för dig. Sa jag.
-Snacka på du bara. Sa han.
Jag himlade med ögonen och kollade åt Ryan och Justin's håll.
-Grabbar har ni någon då? Frågade jag.
-Nja, inte riktigt. Det tog precis slut med en tjej jag varit tillsammans med i ett år. Sa Ryan.
-Åh, stackarn. Du då Justin?
Han väcktes ur sina tankar och kollade på mig.
Clara frågade om jag hade någon tjej, men vad skulle jag svara. Jo jag gillar en tjej, hon sitter framför mig. Fyfan, nu skulle jag skämma ut mig rejält.
-Nej inte riktigt, eller jo jag gillar en tjej. Hon är riktigt söt faktiskt. Svarade jag, shit det där lät töntigt.
-Justin, säg? Sa Clara.
-Va? Nej. Inte än iallafall, kanske senare. Sa jag och ångrade mig direkt.
-Jaja, hoppas det är en riktigt snygging bara.
-Det kan du ge dig på, hon är riktigt snygg.
-Du då Clara? Sa Chaz.
-Herregud, det var tider det. Nejmen, i Stratford hade jag en kille, fast han var en skitstövel som alla andra killar jag haft.
Vi 3 nickade och tystnaden la sig. Jag funderade länge på hur jag skulle berätta för Clara hur jag känner, jag är ju inte kär. Men känslorna kan ju utvecklats, jag kan ju bli kär någon gång.
Klockan närmade sig nu tre och alla ville kolla på film, så vi satte på filmen ''Knight and day''.
Jag satte mig längst ut, vid min sida satt Chaz och bredvid honom satt Clara och Ryan längst ut. Jag koncentrerade mig inget på filmen, mina tankar gick bara åt Clara's håll. Jag kunde visa mitt intresse ännu mera, men då kanska hon tyckte jag var för på. Jag brukar alltid ha sådant självförtroende inför tjejer, fast Clara har något specielt, hon är något specielt. Hon är inte som alla andra, hon är inte mesig och försöker spela någon annan, hon är sig själv helt enkelt.
Nu började eftertexterna att rulla.
-Filmen var bra, men måste sticka nu grabbs. Sa Clara.
Vi följde med henne till dörren och hon sa hejdå till alla oss. Såfort hon var hade stängt dörren var Ryan och Chaz på mig.
-Justin, du gillar henne, väldigt mycket också?sa Ryan.
-Ni ser allt killar, ja väldigt mycket. Svarade jag honom.
-Justin, ryck upp dig. Hon gillar dig säkert med, kör hårt. Sa Chaz.
-Haha, Chaz. Du har ju fått Jessica, eller vad hon hette.
-Yey man.
Vi diskuterade tjejer, killarna fick mig genast på bättre humör.
Kapitlet kom iallafall idag, ny design påväg!
Kapitlet kom iallafall idag, ny design påväg!
Kommentera mera nu everybody! <3
Hörs!
Kapitel 3, Dinner
Klockan slog nu sju, gästerna skulle komma när som helst. Jag hade dragit på mig en halft genomskinlig rosa tröja med svarta jeans. Emil var antagligen på sitt rum och spelade x-box som han köpt idag. Emelie och mormor hade fullt upp i köket. Det plingade till på dörren och jag var snabb att öppna. I dörröppningen stod fyra stycken människor, jag stannade till vid killen. Framför mig stod Justin Bieber.
Vi stannade utanför ett väldigt fint hus, tydligen var vi bortbjudna till mormor's kompis. Hon hade sina barnbarn på besök som hade varit med om något hemskt nyligen.
Vi plingade på och dörren öppnades snabbt, där stod en tjej. Som säkert var i min ålder, hon gav mig en extra lång blick. Jag vet inte vad den betydde, men den verkade intressant.
-Välkommna in. Sa hon och gjorde en gest med handen.
-Tack. Svarade mamma.
Vi gick alla in och tog av oss våra skor och våra jackor.
-Åh Diana, hejsan. Sa hennes mormor Esmeralda.
-Hej Emse, det kramade om varandra.
-Så detta är mina barnbarn, Emil och Clara. Och min dotter, deras moster Emelie.
Alla hälsade på alla och tillsist kom jag fram till Clara.
-Hej, Clara heter jag då. Sa hon lite blygt.
-Hej, jag heter då Justin. Svarade jag henne.
Hennes brorsa hade sprungit upp till sitt rum efter bara några minuter, så nu var det bara Clara och jag kvar i hallen.
-Jag kan visa dig runt om du vill. Sa Clara.
-Visst, jag har faktiskt aldrig varit här förut. Sa jag.
Vi gick först till köket där maten var på gång, vi fortsatte till en biosalong, sedan två gästrum. Efter det kom vi fram till vardagsrummet. Vid brasan var det fem stycken ramar, varav två låg ner.
Clara måste ha märkt att jag kollat på ramarna.
-Jag förstår att du kollar på ramarna som ligger ner, jag kan lika gärna berätta. Det är mina föräldrar till idioter faktiskt. På det i mitten är det jag och min storebror och på de andra är det min moster och hennes kille. Sa Clara lugnt.
Jag blev chockad när hon sa ''mina föräldrar till idioter'' men jag lät det vara så länge.
-Jaha okej. Är det din storebror, han beter sig mer som din lillebror. Sa jag lite skämtsamt.
-Jadu, han är som han är. Just nu mår han skit, han är 20. Kanske lite barnslig, men samtidigt så har han diabetes och det är något som har förändrat honom så sjukt mycket.
-Diabetes vad är det?
-En sjukdom vem som helst kan drabbas av, kroppen slutar producera insulin, det man behöver för att leva. Så han tar sprutor och mäter sitt blodsocker flera gånger om dagen. Det hände för 3 år sedan, så han borde vara van. En del blandar ihop Diabetes typ 1 och typ 2. Han har typ 1, typ 2 får man om man äter för mycket socker, så Diabetes typ 1 har inget med att man ätit för mycket socker, är för tjock osv.
-Haha, du är värsta proffset på det.
-Haha, jag har varit hans största stöd. Jag vet allt om honom, allt om hans sjukdom.
Jag hade precis berättat för Justin om Emil's sjukdom. Emil är ett geni på att dölja allt han inte vill veta av. Det vill säga sin diabetes. Precis då ropade mormor att det var mat. Så Justin och jag gick till köket, där stod middag uppdukad, kycklig och potatis, min favoriträtt. Jag satte mig emellan Pattie, Justin's mamma och Emil. Justin satte sig mittemot mig.
-Varsågoda! Sa mormor.
När alla hade börjat äta kollade jag mot Emil, han satt och snackade med Bruce.
-Så vilken skola blir det? Sa Pattie.
-Jag vet faktiskt inte, har du något att rekomendera? Sa jag.
-Centralea School. Jag gick där som barn och den finns fortfarande kvar.
-Tack, får väl besöka den. Bor du här i Stratford.
-Nja, jag är mycket med på Justin's turne, så då blir det att åka överallt. Jag hörde att du flyttat ifrån Markham hit?
-Det stämmer det.
-Vad snackar ni om? Frågar Justin.
-Allt möjligt gubben. Sa Pattie.
Han log åt henne och lät sedan blicken glida åt mitt håll. Hans ögon kollade nu in i mina. Vi satt så ett långt tag, Pattie började snacka med Emelie och alla andra var fullt uppe i egna konversioner.
-Tack för maten, sa Emil och reste sig upp. Jag drog i hans arm och viskade ''Glöm inte, snart ska vi till sjukhuset grabben''. Han himlade med ögonen och jag skakade bara på huvudet.
Jag kollade åt Justin's håll han mimade ''ska vi gå''. Jag nickade och vi reste oss upp och tackade för maten.
-Vi kan se en film om du vill. Sa jag.
-Yes, det går bra. Har ni några bra då? Svarade Justin.
-Haha, om vi har. Mormor samlar på allt, så hon har allt, tro mig. Jag ska bara fråga Emil om han vill joina, okej för dig?
-Självklart, jag kan hänga med upp?
Jag nickade, vi sprang upp för trappan och jag gick in i Emil's rum.
-Vill du se en film? Frågade jag försiktigt
-Visst, kommer om fem min. Sa han och log mot mig
-Bra.
Jag och Justin gick ner till källaren och in i biorummet, två väggar var fulla av filmer och Justin nickade inponerat.
-Vad var det jag sa? Frågade jag och blinkade.
-Wow, häftigt. Svarade Justin.
Han gick fram och pekade på en av dom.
-The Grudge, blir den bra? Sa han.
-Skräckfilm? Sa jag.
-Ja, haha. Du eller Emil är inte rädda va?
-Emil, nej. Jag, lite.
Han skrattade bara och då kom Emil ner.
-The Grudge? Sa Justin.
-Toppen, svarade han och log.
Filmen var slut nu och vi satt nerbäddade i massa kuddar, filtar och popcorn. Klockan visade 23:48, Justin och de andra skulle hem nu. Vi följde med honom upp och Justin började snabbt ta på sig jackan och skorna, iochmed att alla de andra var klara.
Jag gav alla en kram, Justin fick en extra lång kram.
-Hejdå Justin. Vi ses. Viskade jag.
-Hejdå Clara, ja det gör vi. Sa han tillbaka.
Dörren stängdes och jag log för mig själv, killen är söt.
Kapitel 2, Stratford here we come!
Bilen stannade utanför mormor's hus. Trädgården var lika väl skött och såfort vi gick ut igenom bilen möttes vi av Rufus, mormor's hund.
Andra kapitlet ute nudå!
-Hej gubben lilla. Sa jag och kliade honom mellan öronen.
Han svarade genom att börja skälla.
Jag kollad upp och där stod mormor och Emelie, deras miner var inte lika glada som Rufus.
Emil gick fram och kramade dom båda, jag gjorde detsamma. När jag kramade mormor viskade hon i mitt öra ''allt kommer bli bra gumman''. Jag log och vi fortsatte in, mormor's hus var lika fint somvanligt. Nystädat, nyaste möblerna, allt var nästan nytt. Mormor var verkligen först i allt, hon har ju mycket pengar, sedan hennes skådespelar karriär, Esmeralda Stoffhang.
-Så ni får varsitt sovrum, det blir bra va? Sa mormor.
-Absolut, tack för att vi får bo här. Sa Emil.
-Sjävklart får ni det, det här är ert nya hem.
-Ska vi gå ner och prata, sa Emelie.
-Visst, det finns mycket att prata om. Sa jag.
Vi gick ner för trappan och satte oss i vardagsrummet, jag och Emil på ena sidan, mormor och Emelie på andra.
-Så mormor och jag har planerat lite, vi har tänkt att ni ska bo här ett tag, sedan om några veckor flyttar ni till mig och Mike. Låter det bra?
-Jadu Emelie, om vi har ett boende låter allt bra. Specielt med er två. Sa jag glatt.
-Vi har ju precis flyttat till en villa, Mike jobbar rätså mycket så det blir roligt med sällskap. Jag hoppas detta går bra med alla försäkringar, alla social saker och så vidare.
-Ja, det får vi hoppas. Annars blir allt krash. Sa jag.
Vi fortsatte prata om allt som hade hänt, Emelie och mormor hade fått en samtal där mamma sa ''Hej, vi flyttar här ifrån, ta hand om barnen om ni har lust. Tack och hej.'' Sen hade hon bara slängt på luren.
-Usch, vilket fint barn du har fött mormor.
-En blev iallafall bra, sa mormor och log mot Emelie.
Nu var klockan elva, jag låg och stirrade upp i taket. Jag tänkte på allt som hänt idag, Mamma och Pappa har lämnat oss, inte för att vi är så förvånade, mamma och pappa har gjort så här förut men kommit tillbaka efter någon vecka, men detta är på riktigt, det förstår vi alla. Vi har flyttat till mormor, så smånigom så ska vi flytta till Emelie och Mike. Emelie bor ju här i Stratford, så det blir nog inte att jag går kvar i min gamla skola. Dörfär måste jag flytta ifrån Jessica, vi kommer inte kunna ses lika ofta. Jag kommer få skaffa nya vänner, jag måste bygga upp ett nytt liv.
Mitt i tankarna somnade jag, drömmarna tog över mitt liv.
När jag tog min första tuggan av mackan kom Emelie ner i rummet.
-Sovit gott? Sa hon.
-Great, själv? Ligger alla andra och sover? Sa jag.
-Ja, fast har tänk på saker som tusan. Emil sover väl, mormor är hos sina vänninor.
-Jaha, okej.
Hon satte sig ner mittemot mig och började bre en macka, jag tog upp mitt glas och drack en klunk juice.
-Vad ska vi göra idag då? Sa jag.
-Jag hade tänkt att vi skulle kolla Stratford lite, troligtvis ska vi få några på middag idag. Sa Emelie och log mot mig.
-Okej vad kul. Jag går upp och gör mig i ordning.
-Bra, väck grabben också.
-Yes, i do.
Jag smög in i Emils rum, han sov inte, utan hans ögon var öppna. Han låg och funderade på något.
-Hej brorsan. Sa jag och gick fram till hans säng.
-Godmorgon, vad är klockan. Svarade han och reste sig upp i sängen.
-Klockan är halv elva. Dags att gå upp, men vad tänker du på?
-Okej, du vet nog.
-Jo, jag vet. Men du vet att allt kommer bli bra, allt kommer ordna sig. Vi kommer nog få ett superbra liv här.
-Jo, kanske det, fast det kommer nog ta ett tag att komma in i allt. Men du kommer alltid ställa upp för mig va? Alltid finnas där för mig?
-Självklart Emil. Det vet du, vi är menade som syskon. Vi är världens bästa, eller hur?
-Ja, tack för att du finns.
-Inget att tacka för, jag är som jag är, men skynda dig ner nu. Vi ska in till stan sedan.
Efter det gick jag in i duschen, jag lät vattnet rinna nerför min kropp. Jag stod säkert i dushen i 10 minuter, när jag var klar tog jag och lindade en handuk omkring mig.
Jag valde en svart t-shirt, blåa jeans och ett par kilklackar. Sedan sminkade jag mig lätt och gick ner för trappan, dör väntade mormor, Emelie och Emil.
-Jag har bjudit hem Diana och Bruce idag, det låter bra va? Även deras dotter och barnbarn kommer. Sa mormor.
-Det låter bra, ska vi sticka nu eller vad säger ni? Sa jag.
-Låter grymt syrran! Sa Emil.
Vi gick ut till bilen och åkte in till stan. Den första affären jag såg var en sportaffär, såklart var Emil tvungen att gå in där. Medans jag gick in på klädes affär, i sällskap av Emelie.
-Den här var skit snygg, tycker du jag ska köpa den här? Sa Emelie och häll fram en svart klänning som var supersnygg.
-Självklart, du skulle passa perfekt i den. Prova den.
Och som jag sagt så var den superfin på, hon strålade i den. Vi gick sedan vidare i olika affärer och jag hittade två tröjor. Vi mötte sedan upp Emil och mormor, båda hade två kassar var. Vi promenerade gemensamt till bilen och lastade in allt.
Andra kapitlet ute nudå!
Hoppas ni gillar detta också, hoppas ni kommenterar, helst inte anonym!
Föresten är det någon av er som är bra på blogghjälp? kommentera, så kontaktar jag er, har nämligen problem med det! ! :D
The moment, I never forget, kapitlet 1
Denna novell handlar då om Clara Stoffhang, en vanlig tjej som är 17 år. En dag blir hon och hennes bror lämnade av deras föräldrar, då flyttar de till sin mormor som bor i Stratford. Just då är Justin Bieber hemma i staden, hans mormor bjuder över dem på middag en dag och då förändras allt. Nu får ni hänga med på en resa, där du får uppleva kärlek, svek, tårar, skratt, äkta vänskap och massa mera.
När vi fått beskedet ringde vi direkt till våran mormor, hon svarade med gråten i halsen. Hon hade fått exaxt samma besked, dom hade brutit kontaktet men hela familjen.
-Mormor, vi kan bo hos dig va? Sa jag nedstämt
-Självklart, packa väskorna så åker vi tillbaka om någon vecka och fixar med flytten. Det blir bra va? Sa hon.
-Toppen, vi sticker så fort vi kan. Kram.
-Ja, vi ses. Emelie är här också. Kram.
Jag sprang direkt upp till Emil som satt med tårar i ögonen. Jag gick fram och kramade om honom, han behövde allt stöd han kunde få, även fast han var 3 år äldre än mig.
-Du Emil, vi ska sticka till Mormor, vi tar tåget, det går om en timme. Börja packa. Sa jag snabbt.
-Okej, jag packar.
-Bra grabben. Jag fixar mackor sen, vi klarar det här.
Jag fortsatte in till mitt rum och tog fram min väska, det första som packades ner var min datorn, kamera och mitt skriv block. Sedan fortsatte jag med allt annat nödvändigt, byxor, tröjor, linnen, skor och bikini. Jag kollade mig om i rummet och fick gamla minnnen som litet barn. Jag visste att snart kommer vi lämna huset föralltid. Jag kollat mot min säng, där satt Ellis, min Giraff. Jag var tvungen att ta med den, så det blev överst i väskan. Klockan närmade sig nu fem, så det var en halvtimme kvar tills tåget gick. Jag rusade ner med min väska och tog ut smör, bröd och pålägg, och började göra 4 mackor.
-Emil, dags att sticka.
-Jag kommer.
Nu var det en riktigt jobbig stund, låsa dörren. Jag tog upp nyckeln och vred om två varv, pulsen gick fort. Emil drog in mig i hans famn. Tårarna rann nerför mina kinder, inget skulle bli sig likt igen, fast visst det kanska skulle bli bättre.
Tågen rullade nu in på stationen, jag möttes av flera stycken människor som kommit hem ifrån jobbet. Vi gick på den tredje vagnen, vi tog och satte oss bredvid varandra. Jag drog fram min mobil och smsade ett snabbt sms till Jessica ''Du tjejen, det här kommer låta otroligt jag vet. Orkar inget längre, men mamma och pappa har lämnat oss, klippt alla band med släkten, så sticker till mormor nu. Så hörs vi senare, ringer dig. Puss älskar dig''
Jag fick snabbt ett svar ''Du skojar, idioter, man kan inte lämna någon som dig gumman. Finns om du vill snacka, det ska du alltid veta. Vi hörs, jag älskar dig med älsklingen min. Puss.''
Orden ekade i mitt huvud ''Man kan inte lämna någon som dig''. Jessica är och har alltid varit som min syster, när vi var 2 år träffades vi. Inte på dagis, utan i en lekpark, vi krockade när vi sprang mellan de olika ställningarna. Båda fick en rejäl smäll, fick åka in till sjukhuset tillsammans och där började våran historia. Leendet spred sig när jag tänker på våran minnen.
-Du Clara, vill du ha något att käka. Vi har bara åkt i en timme sedan vi lämnade Markham. Det är ju faktiskt 3 timmar kvar tills Stratford. Sa Emil.
-Jag har ju gjort mat till oss, men du kan köpa dricka. En cola zero, tack. Svarade jag.
Han gick iväg och jag började rota i min handväska efter mackorna. Jag dukade upp dom på bordet och lutade mig tillbaka i stolen och väntade på Emil.
Han kom tillbaka med två stora läskmuggar.
-Som önskat damen, sa han och båda började skratta.
-Tack käre bror. Svarade jag honom artigt.
Vi högg in på mackorna och dom smakade somvanligt helt okej, på min var det ost skinka och paprika.
Jag mumsade i mig hela och la mig ner i Emil's knä. Jag somnade kort efter det.
-Slut destination. Var vänliga att kliva av. Sa rösten.
Jag satte mig upp och gnuggade mig i ögonen, jag kollade ut och där ute såg jag Stratford, min riktiga hemstad.
Jag väckte även Emil och han tog sin väska och vi steg av tåget. En man med en skylt stod och väntade utanför.
''Stoffhang''.
-Er mormor har skickat mig. Sa han.
-Tack, sa Emil.
Vi följde efter mannen och steg sedan in i en svart taxi bil. Däcken började rulla och vi var nu påväg mot ett nytt kapitlet i våra liv.
Första kapitlet! Vad tyckte ni? Vad vill ni se mer?
Justin kommer komma jag lovar, haha! :D
Kram
Välkommen alla läsare !
Hejsan! Jag har nu bestämt mig för att börja på en novell, den heter The moment I never forget. Justin Bieber handlar novellen om. Jag ska försöka att uppdatera så mycket som det går. Såklart älskar jag kommentarer, så kommentera!
Alla bilder tar jag ifrån weheartit.com, ingen får kopiera mina noveller. Om någon frivilling vill göra min design lite snyggare så kontakta på; [email protected]. Jag hoppas ni gillar novellen. Ge mig förslag så blir allt roligare.
